Den vanligaste metoden för djupgrundläggning i Sverige är prefabricerade pålar av betong. Slagna betongpålar används vid grundläggning där den naturliga jorden inte kan bära en konstruktion utan förstärkningsåtgärder. Miljövänlig pålning görs med en vattendriven borrhammare, för att orsaka så lite buller och sättningar som möjligt. Det är en ovanlig men miljövänlig metod. Själva hammaren sitter längst ner inuti stålpålen. Man får borrkronan att rotera mot borrhålets botten genom att med stort tryck skicka ett kraftigt vattenflöde genom borrstången. Med vätska som energiöverförare får man högre effekt än vid luftborrning. Vatten komprimeras inte lika lätt som luft. Metoden används inte i onödan eftersom den är dyr. Men, jobbar man mitt inne i Stockholm och har folk som bor tätt inpå bygget är det uteslutet att använda en vanlig pålningsmetod.

Viktigt med detaljerna

För att avfallshanteringen skall gå smärtfritt för alla är det viktigt att alla ägnar en tanke åt sina sopor och verkligen försöker ta sitt ansvar. Förmodligen något sopgubben som är husse till detta vackra gula skötebarn, kan skriva under på: 

Rätt sopa i rätt binge är det som gäller, även i denna gula skönhet.

Att slänga oorganiska artefakter i komposten är ju som alla vet precis som att slänga nålar i en höstack!
På tal om gula skönheter: I Kina slänger man inte sina matrester, man äter upp dem, senare! Varför har aldrig någon kläckt den snilleblixten i Sveriges stolta land?

Chips- och annan godistransport behöver idag inte tänka på att stanna för att fylla på med bränsle på vägen. Såtillvida inte det är ett omodernt fordon som drivs på bensin, diesel eller annat miljövådligt och sytligt drivmedel. Har man exempelvis ett fordon som drivs på rapsolja räcker det ju med att offra en del av lasten i utbyte mot bränsle för sin lilla lastbil. Detta genom att helt sonika trycka ner ett gäng

lantchips i tanken! Mycket smidigt och naturligt, ekologiskt, kravmärkt, grönt, etc. etc. sätt att frakta snasks på! Det tycker jag verkar bra för framtiden! Vad ni tycker bryr jag mig inte ett endaste skvatt om!

Chips Kiesbye, Sator

Avfallshanteringen är en viktig del av det arbetet för en hållbar miljö som vi alla på jorden bör ta ansvar för. Alla sorters avfall bör hanteras på bästa möjliga sätt så som statens ekonomi och tekniska möjligheter tillåter. Speciellt farligt avfall som kan göra stor skada om det släpps ut i naturen bör det tas extra varsamt med. Felaktig hantering av farligt avfall kan utgöra en stor risk för skada på människa och miljö. Det är därför viktigt att inte blanda det med annat avfall utan att lämna in det separat till professionella avfallsmottagare. Några av de egenskaper som utmärker farligt avfall är att det kan var giftigt kemisk, cancerframkallande, frätande, fosterskadande, ekotoxiskt, smittförande eller brandfarligt.
Konsumtionen, till exempel kemikalieanvändningen och batterikonsumtionen, styr både vilka mängder farligt avfall som produceras och graden av farlighet.

Uppskattningsvis 26 000 ton farligt avfall samlades in från hushållen år 2004, i genomsnitt 2,9 kg per person. Samtidigt finns beräkningar som visar att mellan 4 000 och 6 000 ton farligt avfall slängs i hushållssoporna varje år.

Det norska energibolaget Statkraft anser att saltkraft är framtidens förnyelsebara energikälla och satsar nu stort på att utveckla tekniken. Metod kallas tryckretarderad osmos och utnyttjar den kemiska process som kallas osmos för att utvinna energi ur spänningen mellan vatten av olika salthalt.

Sötvattnets dragning mot saltvattnet är så starkt att trycket i saltvattenkammaren teoretiskt kan uppgå till 26 bar. Trycket motsvarar en 270 meter hög vattenpelare, detta tryck som uppstår driver en turbin som alstrar elektricitet. Varje liter vatten sägs kunna leverera 1 000 joule energi. Om utvecklingen fortsätter får vi en mycket miljövänlig energikälla med bräckt vatten som enda restprodukt.

Att utvinna energi på detta sätt har tidigare ansetts vara för dyrt, men bolaget har i tio år utvecklat tekniken och bygger nu en prototyp anläggning i Tofte utanför Oslo. Gränsen för att det ska bli komersiellt gångbart börjar närma sig till följd av ett antal tekniska utvecklingar, ändå krävs stora investeringar tills målet är nåt. Målet som är att ta saltkraften i kommersiellt bruk inom sju år.

Godstransporter är en stor del i miljöproblematiken och är något som måste till förändring om klimatförändringen ska minskas. En stor problematik inom åkeribranschen är att den består av många små företag med marginella vinster som inte har råd att satsa på miljöförbättringar.  

- Det är inga stora investeringar som behövs för att göra godstransporterna riktigt, riktigt bra. Om vi låter bli att leta nödutgångar och tar det på allvar, då tror jag att vi har lösningen, sa Jan Sundling ordförande i Tågoperatörerna och Sjöfartsverket under ett kunskapsseminarium i Riksdagen på onsdagen. Problemet ligger i att ingen vill kliva fram och ta ansvaret utan alla vill stå tillbaka och göra det samtidigt.

Under seminariet presenterade forskaren Jonas Åkerman en rapport om vad som måste ske för att temperaturen inte ska höjas med mer än två grader. Ett av målen var att transporterna måste minskas med nästan 90 procent per capita i ett globalt genomsnitt. Dock är det inte den totala volymen som ska minska utan den ökningstakt vi ser idag.

Då inte transporterna måste minskas krävs istället en kraftig förbättring av transportmedel och att göra dessa så miljövänliga som möjligt. Det finns ett behov av ordentliga regler i ett långsiktigt perspektiv som bör vara över mer än tio år.

En övergång till vätgasdrivna fordon skulle minska förbrukningen av fossila bränslen med 40 procent år 2050 hävdar en ny studie finansierad av EU. Om detta ska vara möjligt måste kostnaderna för teknologin minskas kraftigt för att vätgas och bränsleceller ska kunna användas kommersiellt i större skala. Studie påvisar att om detta sker kan teknologin bli lönsam med start kring 2025 om investeringarna placeras rätt. I beslut från ministerrådet kommer EU tillsammans med aktörer från industrin att satsa totalt 940 miljoner Euro i utveckling av vätgasteknologi.

För att vätgasteknologin ska bli möjlig krävs dock inte bara mer pengar och ny teknik utan en attitydförändring. Det är stora summor pengar det handlar om och oljeindustrin är en av de största i och för industrin. Det måste komma en dag då människor säger nej till användning av fossila bränslen för att vi ska kunna driva teknologin till den spets vi behöver. Om det som studien förutspår, att det kommer finns 16 miljoner vätgasdrivna fordon år 2030, så rävs det mer än bara ett beslut från EU och några fler miljoner.

Miljömålsrådet har lämnat sin årliga rapport med utvärderingen av regering och miljöminister Andreas Carlgren. Insatsen som idag kostar runt 8 miljarder måste höjas till något mellan 13 och 18 miljarder för att pengarna ska gå ihop till år 2020 skriver Miljömålsrådets ordförande Bengt K Å Johansson på DN Debatt. Prognoserna för miljön har inte förbättrats det senaste året och frågan är om det är bara pengar som är problemet. Tempot för arbetet är lågt och alltför starka ekonomiska intressen försenar i vanlig ordning de nödvändiga reformerna. Klimatförändringen de närmaste 20 åren kommer att bli svår att hejda spår man och situationen vi har nu är fortsatt dålig med få ljuspunkter. En av ljuspunkterna är dock ett stopp av förstöringen av ozonskiktet kommer att kunna hindras, men det kvarstår många problem såsom övergödning och utfiskning i haven. I rapporten föreslår man flera kraftfulla styrmedel för industri, bostäder och transporter men även ny teknik och energi. Framförallt måste det bli mycket dyrare att skada miljön, miljöskadliga beteende kan inte vara subventionerade som idag. Trots det höga priset kommer nyttan av ändringen i slutändan vara högre än kostnaden.

Under lördagen gick Earth Hour av stapeln, en världsomfattande aktion där alla deltagande uppmanades att stänga av alla elförsörjda apparater under en timme. Kampanjen startade i Sydney förra året och syftar till att ge en signal till världens ledare att ta klimathotet på allvar. Det är världsnaturfonden WWF som är en av initiativtagarna till aktionen och årets uppslutning blev ännu större än förra året. Flera av världens större städer ställde sig bakom kampanjen och stängde av utvalda delar av städernas belysning.

Förra året räknade man ut att i Sydney så lyckades man sänka elförbrukningen med över 10 procent när över 2 miljoner människor och runt två tusen företag mobiliserades. Om den minskningen hade varit konstant kan man räkna ut att det motsvarar ett årligt utsläpp från 48 000 bilar.

Earth Hour är en kraftfull handling som visar att det går att göra mycket med små medel. Framförallt är det, precis som grundtanken vill påvisa, en signal till alla i världen att det går att göra något, både för toppolitiker och den vanlige elförbrukaren.

Året efter olyckan i Tjernobyl 1986 nådde förtroendet för kärnkraften en bottennivå. En nivå som vi idag över 20 år senare är nästan lika med sedan det under det senaste året rasat kraftigt. Det är enligt en undersökning, gjord av forskarna Per Hedberg och Sören Holmberg vid SOM-institutet, som mätte svenskars förtroende för kärnkraft i hela Sverige under hösten 2007. Den upplevda risken för en större olycka har ökat och åsikten att Sverige inte kan hantera avfallet på ett riktigt sätt har spritt sig.  Mycket tror forskarna att det har att göra med olyckan vid Forsmark 25 juli, 2006 då en kortslutning av ett ställverk uppstod och härdsmältan enligt experter varit mycket nära, samt att många säkerhetsrisker avslöjades vid samma tillfälle. Näringsminister Maud Olofsson kommenterar till Ekot om nödvändigheten att människor har förtroende för kärnkraften men att det samtidigt är upp till industrin att bevisa säkerheten. Sedan år 2002 är det allt fler som vill avveckla kärnkraften. Vill vi avstyra klimathotet bör vi nog hitta alternativa lösningar innan vi skriker oss hesa om avveckling.