Den vanligaste metoden för djupgrundläggning i Sverige är prefabricerade pålar av betong. Slagna betongpålar används vid grundläggning där den naturliga jorden inte kan bära en konstruktion utan förstärkningsåtgärder. Miljövänlig pålning görs med en vattendriven
borrhammare, för att orsaka så lite buller
och sättningar som möjligt. Det är en
ovanlig men miljövänlig metod. Själva
hammaren sitter längst ner inuti stålpålen.
Man får borrkronan att rotera mot
borrhålets botten genom att med stort
tryck skicka ett kraftigt vattenflöde genom borrstången. Med vätska som energiöverförare
får man högre effekt än vid
luftborrning. Vatten komprimeras inte
lika lätt som luft.
Metoden används inte i onödan eftersom
den är dyr.
Men, jobbar man mitt inne i Stockholm och
har folk som bor tätt inpå bygget är det uteslutet att använda en vanlig pålningsmetod.
Viktigt med detaljerna
För att avfallshanteringen skall gå smärtfritt för alla är det viktigt att alla ägnar en tanke åt sina sopor och verkligen försöker ta sitt ansvar. Förmodligen något sopgubben som är husse till detta vackra gula skötebarn, kan skriva under på:
Rätt sopa i rätt binge är det som gäller, även i denna gula skönhet.
Att slänga oorganiska artefakter i komposten är ju som alla vet
precis som att
slänga nålar i en höstack!
På tal om gula skönheter: I
Kina slänger man inte sina matrester, man
äter upp dem, senare! Varför har aldrig någon kläckt den snilleblixten i Sveriges stolta land?
Chips- och annan godistransport behöver idag inte tänka på att stanna för att fylla på med bränsle på vägen. Såtillvida inte det är ett omodernt fordon som drivs på bensin, diesel eller annat miljövådligt och sytligt drivmedel. Har man exempelvis ett fordon som drivs på rapsolja räcker det ju med att offra en del av lasten i utbyte mot bränsle för sin lilla lastbil. Detta genom att helt sonika trycka ner ett gäng
lantchips i tanken! Mycket smidigt och naturligt, ekologiskt, kravmärkt, grönt, etc. etc. sätt att frakta snasks på! Det tycker jag verkar bra för framtiden! Vad ni tycker bryr jag mig inte ett endaste skvatt om!
Chips Kiesbye, Sator
Avfallshanteringen är en viktig del av det arbetet för en
hållbar miljö som vi alla på jorden bör ta ansvar för. Alla sorters avfall bör
hanteras på bästa möjliga sätt så som statens ekonomi och tekniska möjligheter
tillåter. Speciellt farligt avfall som kan göra stor skada om det släpps ut i
naturen bör det tas extra varsamt med. Felaktig hantering av farligt avfall kan
utgöra en stor risk för skada på människa och miljö. Det är därför viktigt att
inte blanda det med annat avfall utan att lämna in det separat till
professionella avfallsmottagare. Några av de egenskaper som utmärker farligt
avfall är att det kan var giftigt kemisk, cancerframkallande, frätande,
fosterskadande, ekotoxiskt, smittförande eller brandfarligt.
Konsumtionen, till exempel kemikalieanvändningen och batterikonsumtionen, styr
både vilka mängder farligt avfall som produceras och graden av farlighet.
Uppskattningsvis 26 000 ton farligt avfall samlades in från
hushållen år 2004, i genomsnitt 2,9 kg per person. Samtidigt finns beräkningar
som visar att mellan 4 000 och 6 000 ton farligt avfall slängs i
hushållssoporna varje år.
Det norska energibolaget Statkraft anser att saltkraft är framtidens
förnyelsebara energikälla och satsar nu stort på att utveckla tekniken. Metod
kallas tryckretarderad osmos och utnyttjar den kemiska process som kallas osmos
för att utvinna energi ur spänningen mellan vatten av olika salthalt.
Sötvattnets dragning mot saltvattnet är så starkt att
trycket i saltvattenkammaren teoretiskt kan uppgå till 26 bar. Trycket
motsvarar en 270 meter hög vattenpelare, detta tryck som uppstår driver en
turbin som alstrar elektricitet. Varje liter vatten sägs kunna leverera
1 000 joule energi. Om utvecklingen fortsätter får vi en mycket miljövänlig
energikälla med bräckt vatten som enda restprodukt.
Att utvinna energi på detta sätt har tidigare ansetts vara
för dyrt,
men bolaget har i tio år utvecklat tekniken och bygger nu en prototyp
anläggning i Tofte utanför Oslo. Gränsen för att det ska bli komersiellt
gångbart börjar närma sig till följd av ett antal tekniska utvecklingar, ändå
krävs stora investeringar tills målet är nåt. Målet som är att
ta saltkraften i kommersiellt bruk inom sju år.
Godstransporter är en stor del i miljöproblematiken och är
något som måste till förändring om klimatförändringen ska minskas. En stor
problematik inom åkeribranschen är att den består av många små företag med
marginella vinster som inte har råd att satsa på miljöförbättringar.
- Det är inga stora investeringar som behövs för att göra
godstransporterna riktigt, riktigt bra. Om vi låter bli att leta nödutgångar
och tar det på allvar, då tror jag att vi har lösningen, sa Jan Sundling
ordförande i Tågoperatörerna och Sjöfartsverket under ett kunskapsseminarium i
Riksdagen på onsdagen. Problemet ligger i att ingen vill kliva fram och ta ansvaret utan
alla vill stå tillbaka och göra det samtidigt.
Under seminariet presenterade forskaren Jonas Åkerman en
rapport om vad som måste ske för att temperaturen inte ska höjas med mer än två
grader. Ett av målen var att transporterna måste minskas med nästan 90 procent
per capita i ett globalt genomsnitt. Dock är det inte den totala volymen som
ska minska utan den ökningstakt vi ser idag.
Då inte transporterna måste minskas krävs istället en
kraftig förbättring av transportmedel och att göra dessa så miljövänliga som
möjligt. Det finns ett behov av ordentliga regler i ett långsiktigt perspektiv
som bör vara över mer än tio år.
En övergång till vätgasdrivna fordon skulle minska
förbrukningen av fossila bränslen med 40 procent år 2050 hävdar en ny studie
finansierad av EU. Om detta ska vara möjligt måste kostnaderna för teknologin minskas
kraftigt för att vätgas och bränsleceller ska kunna användas kommersiellt i
större skala. Studie påvisar att om detta sker kan teknologin bli lönsam med
start kring 2025 om investeringarna placeras rätt. I beslut från ministerrådet
kommer EU tillsammans med aktörer från industrin att satsa totalt 940 miljoner
Euro i utveckling av vätgasteknologi.
För att vätgasteknologin ska bli möjlig krävs dock inte bara mer pengar
och ny teknik utan en attitydförändring. Det är stora summor pengar det handlar
om och oljeindustrin är en av de största i och för industrin. Det måste komma
en dag då människor säger nej till användning av fossila bränslen för att vi
ska kunna driva teknologin till den spets vi behöver. Om det som studien
förutspår, att det kommer finns 16 miljoner vätgasdrivna fordon år 2030, så
rävs det mer än bara ett beslut från EU och några fler miljoner.
Miljömålsrådet har lämnat sin årliga rapport med utvärderingen
av regering och miljöminister Andreas Carlgren. Insatsen som idag kostar runt 8
miljarder måste höjas till något mellan 13 och 18 miljarder för att pengarna
ska gå ihop till år 2020 skriver Miljömålsrådets ordförande Bengt K Å Johansson på DN Debatt. Prognoserna för miljön har inte förbättrats det senaste året och
frågan är om det är bara pengar som är problemet. Tempot för arbetet är lågt
och alltför starka ekonomiska intressen försenar i vanlig ordning de nödvändiga
reformerna. Klimatförändringen de närmaste 20 åren kommer att bli svår att
hejda spår man och situationen vi har nu är fortsatt dålig med få ljuspunkter. En
av ljuspunkterna är dock ett stopp av förstöringen av ozonskiktet kommer att
kunna hindras, men det kvarstår många problem såsom övergödning och utfiskning i
haven. I rapporten föreslår man flera kraftfulla styrmedel för industri,
bostäder och transporter men även ny teknik och energi. Framförallt måste det
bli mycket dyrare att skada miljön, miljöskadliga beteende kan inte vara
subventionerade som idag. Trots det höga priset kommer nyttan av ändringen i
slutändan vara högre än kostnaden.
Under lördagen gick Earth Hour av stapeln, en världsomfattande aktion där
alla deltagande uppmanades att stänga av alla elförsörjda apparater under en
timme. Kampanjen startade i Sydney förra året och syftar till att ge en signal
till världens ledare att ta klimathotet på allvar. Det är världsnaturfonden WWF
som är en av initiativtagarna till aktionen och årets uppslutning blev ännu
större än förra året. Flera av världens större städer ställde sig bakom
kampanjen och stängde av utvalda delar av städernas belysning.
Förra året räknade man ut att i Sydney så lyckades man sänka
elförbrukningen med över 10 procent när över 2 miljoner människor och runt två
tusen företag mobiliserades. Om den minskningen hade varit konstant kan man
räkna ut att det motsvarar ett årligt utsläpp från 48 000 bilar.
Earth Hour är en kraftfull handling som visar att det går att göra mycket
med små medel. Framförallt är det, precis som grundtanken vill påvisa, en signal
till alla i världen att det går att göra något, både för toppolitiker och den
vanlige elförbrukaren.
Året efter olyckan i Tjernobyl 1986 nådde förtroendet för kärnkraften en
bottennivå. En nivå som vi idag över 20 år senare är nästan lika med sedan det
under det senaste året rasat kraftigt. Det är enligt en undersökning, gjord
av forskarna Per Hedberg och Sören Holmberg vid SOM-institutet, som mätte
svenskars förtroende för kärnkraft i hela Sverige under hösten 2007. Den
upplevda risken för en större olycka har ökat och åsikten att Sverige inte kan
hantera avfallet på ett riktigt sätt har spritt sig. Mycket tror
forskarna att det har att göra med olyckan vid Forsmark 25 juli, 2006 då en
kortslutning av ett ställverk uppstod och härdsmältan enligt experter varit
mycket nära, samt att många säkerhetsrisker avslöjades vid samma tillfälle.
Näringsminister Maud Olofsson kommenterar till Ekot om nödvändigheten att
människor har förtroende för kärnkraften men att det samtidigt är upp till
industrin att bevisa säkerheten. Sedan år 2002 är det allt fler som vill
avveckla kärnkraften. Vill vi avstyra klimathotet bör vi nog hitta alternativa
lösningar innan vi skriker oss hesa om avveckling.